Usch och fy och blä. Jag är jätteförkyld och har haft feber i 2 dagar. Linda fick rida Macho igår då jag missade min dressyrlektion för Mathias. Efter att ha skrittat fram Macho i 10 minuter höll jag på att dö av svett?! Snacka om feber.. Sen innan jag åkte till stallet höll jag på att frysa ihjäl, jag bara skakade så jag tog ett långt varmt bad. Brrp!

Macho gick iallafall kanon bra för Linda igår! Hon hoppade lite på ett räcke och sluthöjden la vi på 110 cm ungefär och han hoppar så fint att jag dör! Längtar tills jag får mina nya ridstövlar i slutet utav månaden, blev påmind igår medtanke på att Linda har ett par sådana också :)

Jag är mer förvirrad än någonsin just nu. Jag vet inte vad det är jag vill med hästarna eller skolan eller mitt liv! Har aldrig varit såhär förvirrad förut. Har tänkt att allting alltid ordnar sig till slut men nu vet jag inte. Varken ut eller in. Det finns så mycket att välja mellan.. Samtidigt som det inte finns någonting! Aja, det ordnar sig - som sagt!

Snälla älskling, stanna hemma! Förlåt för jag inte kan följa med =(

Igår var vi lite busiga och överraska min storebror och hans vänner genom att ta med mig till Claras inne i stan. Det var riktigt riktigt roligt att överraska honom för överraskad blev han till 2000 procent!

Jag älskar julafton för då får man paket :D
Fick bland annat en
LCD 32 tv m. dvd&vhs till mitt rum,
Canada Goose jacka,
Presentkort på olika ställen & saker,
tillhörande armband till mitt halsband jag fick i konfirmations present, halsband med ett bett på utav Crickes föräldrar,
massa andra fina smycken,
pengar,
en skitsnygg ridjacka (kingsland) av min älskade Cricke,
produkter från Bodyshop,
2 par pikeur ridbyxor varav den ena var vinter varianten,
och det absolut bästa utav ALLT: NYA RIDSTÖVLAR! figursydda i rådjursskinn.. väldigt väldigt dyra så nu får jag vara försiktig (a)


Ska fira med mormor på Söndag <3

Hey. This is me.

           

varför finns internet och sajter egentligen? ´man blir bara ledsen där. helt totalt jävla onödigt. jag ska radera mig överallt på internet och bara träna och plugga i fortsättningen. och umgås med cricke och mina vänner men internet ska fan bort. helt värdelöst?!

nej nu ska jag och pappa ha våran dag idag, åka till södertälje med Macho och träna. någon som aldrig sviker en iallafall är pappa och mamma. tack gud för jag fick så underbara föräldrar!

förlåt om jag låter sur eller dryg eller grinig eller vad ni nu vill kalla det men det blir faktiskt såhär ibland, även för er.

/ ledsen M.

Tack för du är den som alltid orkar fånga mig i fallet. Du är den första människan jag mött med så mycket kärlek. Jag älskar dig föralltid, oavsett vad som händer. Christian Påhlman, mitt hjärta.

Danish - Le igen

Baby jag kan se hur du gråter fast dina ögon är torra
Jag ber till Gud och jag tackar han för han gör så du orkar.
Och jag kan se hur själen din lider i tvivel försöker att upprätthålla det
vi har och i de livet du söker, och varje morgon vaknar du med rädsla
i magen, den rädslan för att inte ha mig kvar i slutet av dagen
så du ringer mig oavbrutet för du tycker min röst ger lite plåster
på såren men inte mycket till tröst
när jag är stressad i telefonen, helt ointresserad, av vad du har
att berätta och säger nog inte mera än att jag måste gå, hinner inte, har inte tid
och ger dig inga tecken på att jag vill ha dig kvar i mitt liv
men älskling lyssna nu och lita på mig, har aldrig velat släppa dig sen
första dagen jag såg dig, jo vi ska kämpa tillsammans för meningen
du är mitt allt så snälla låt mig se dig le igen

Det finns ingen ursäkt för hur jag beter mig ibland
jag är så självisk jag vet det men älskling ge mig din hand
låt mig mej se dej le lite grann jag lovar och menar det här
har börjat förstå vad ja gör och vill inte leva så här
du förtjänar så mycket mer efter allt du gjort för mig
i vått och torrt när jag vart nere har du trott på mig
under alla nätter jag gråtit mig genom ångestattacker
så har du torkat mina tårar och sagt att det kommer ordna sig
och det kändes bättre då men en natt fick du ändå slå 112
och följde med mig in till akuten och väntat i timmar
du är värd hela världen för hur du kämpat i dimman
alltid stått vid min sida funnits där när jag behöver
men ändå glömmer jag bort det sedan när det går över
och sviker dej om igen och det är på mig det är fel men det finns
bara en och det är med dig jag blir hel

Du måste tro vad jag säger nu
jag är ärlig jag vet jag kan bete mej som skit
det är förjävligt o det måste få ett slut
fort innan du bryter ihop jag vill försöka
förändra för jag har hört dina rop
som jag tidigare bara skitit i
och tystat ner då mina svar har varit
pallar inte lyssna mer
men baby du vet
ja du vet hur jag mår o du vet också vad jag gått igenom
nu under ett år
fram o tillbaka till psyket för att få prata ut
om att jag inte känt nån mening nu när allt snart är slut
men det börjar bli bättre nu och du är den att tacka
som fått mig upp på fötter igen för att tända facklan
det var därför  jag aldrig rörde tabletterna som dom gav mig
jag visste jag kunde klara vad som helst bara jag har dig
så förlåt mig som all skit som du fått ta
kom ihåg så länge du älskar mig så är det du och jag

Usch vad jag är dålig på att skriva här men jag hinner ju aldrig sitta några längre tider vid datorn. Snart är det jul igen och tiden bara rinner iväg.

Macho & jag ska träna för Lousie Hallen ikväll och imorgon, det skulle varit för John Hickey först men han kunde inte. Aja, det ska bli kul iallafall. På onsdag på Pontus träningen ska vi klä ut oss till tomtar och glitter då ska det fotas rejält :D

Skolan, ja precis. Jag har varit skit duktig de senaste veckorna och jag har satt till med några MVG'n och VG'n som jag klart har förtjänat,  hihi! 

Ylva, Italien kära du. Så fort tiden är inne kommer jag och hälsar på dig! Det ska bli så himla kul och jag längtar hur mycket som helst. Jag är så glad för din skull att du har hamnat på ett bra ställe, det är du verkligen värd. Mamma och jag önskar dig all lycka till. Läste i din blogg om Vienna också, det är ju superkul!

Cricke, världens bästa pojkvän. Den finaste och underbaraste ängel man kan tänka sig.. Din närhet och ditt hjärtas slag gör mig levande. Finns inga ord i hela universum som kan förklara hur lycklig jag är över vårat förhållande, våran kärlek och speciella band till varandra. Tack för allt, älskling! <3

/Madeleine

Igår dag och natt skrev jag klart 4 arbeten och övade på mitt fysikprov som jag hade idag. 2 timmar efter skolan, sen åkte jag och tränade, sen fortsatte jag på natten till halv två ungefär. Tack mamma & Patrik som hjälpte mig! Jag förstod inte mkt utav fysiken innan Patrik hjälpte mig, tur att man har en bror som har mvg i fysik och går natur..! Och det ledde ju till att jag inte kunde sova med Cricke för första gången på flera månader?! Stackars mig, kunde knappt somna. Inatt får jag iallafall ha min älskling hos mig. Macho var så jäkla fin igår på träningen dessutom så nu är allt på topp, förutom magen men den har ju mått sämre i 6 - 7 månader snart.

Imorgon är det Pontus träning och sen är det Horse show på fredag och söndag. Hoppas Phillan kommer till helgen också. En stor kram till Carina & Phillan, det behöver dom just nu! <3

Nej, nu måste jag plugga vidare om jag ska hinna umgås med min älskling innan sovdags!

Igår hade jag och Cricke slappis dag, det var jättemysigt. Iallafall på kvällen för då hade vi bubbelbad med ljus, oljor, bubblor och annat myspys. Sen kollade vi på en film och åt allt vad fett innebär; chips, popcorn och glass. Men vi var nyttiga och drack vatten med is till, haha.. Sen skulle vi sova och då hände lite knäppa saker så jag blev lite ledsen och då fanns min mysis där för mig och jag måste bara skriva hur underbar han är. Jag älskar dig, Cricke. Du är den bästa som finns och vår kärlek är allt!

Madeleine

I helgen var jag, Sanna & mamma på bernerträff i Skåne. Det var jätteroligt!

Möllelyckans Rosanna 'Sanna'
mor: Möllelyckans Moa
far: DKUCH Tertzos Lanzo Jr


15 oktober blev Tertzos Lanzo Dansk Champion!
Möllelyckans Moa är 5 bästa tik

Möllelyckans Kennel blev Bästa
Uppfödare i Sofiero den
9 september 2007

Möllelyckans Kennel blev Bästa
Uppfödare i Hässleholm
18 och 19 maj 2007

Möllelyckans Kennel blev
Bästa Uppfödargrupp i
Malmö 2007

Möllelyckans Kennel blev
Bästa Uppfödargrupp på
Sennenhundklubbens special utställning i
Ängelholm 2006

Detta var lite under 07 & 06 men det finns mycket mer. Sanna har fina gener : )

Det är bara massa stress hela tiden. Jag borde åka utomlands i en vecka och bara slappa. Jag har varit hemma från skolan i 2 ½ vecka och tanken varje dag hur mycket jag missade gjorde att jag fick ont i magen. Herregud, vi har massvis i skolan. Ikväll hade jag velat leka med hundarna och Cricke ute i snön men vi får se hur mycket vi hinner utav det... Har MVG prov i historia på torsdag och det ska det verkligen pluggas till. Sen har jag 4 - 5 arbeten som ska in; bilden, no, so, idrott och engelska.

Jaja, imorgon är det iallafall hoppträning i Södertälje för Pontus! Ska vi bli kul nu när Macho och jag har börjat hitta varandra lite bättre. Macho var riktigt riktigt fin på Mathias träningen igår. Det är så himla kul att rida nu för han blir bara finare och finare varje gång jag rider. *Pepparpeppar* Bara för de kastar han väl av mig i all underbara snö idag ;) Ska kanske rida nere på vallen med Miranda och Chino - hinner jag inte måste jag bara göra det på fredag innan jag, mor och far åker till Skåne!

Ja precis, vad ska vi göra i Skåne? Jodå, vi ska på valpträff med våran lilla valpis Sanna. Hon växer så det knakar men är ändå väldigt väldigt liten för sin ras vid denna ålder. Hon är 5 månader nu och väger 20 kg! När vi köpte henne var hon 2 månader och vägde 6 - 7 kg. Men iallafall, sen ska vi provrida en häst och kanske hälsa på Zeta och familjen Thulin i Göteborg på vägen. Vi ska ha en väääldigt mysig helg iallafall, bara jag & mina kära föräldrar!

Nu måste jag springa ut för nu kommer pappsen och vi ska till stallet.
Måste också bara nämna att jag har världens underbaraste bästa pojkvän! Vi två älskling <3

/ Madeleine

Det är verkligen aldrig rätt tillfälle att säga farväl till en underbar och kär vän. Man tror aldrig att det ska hända en själv, men det är såklart att det gör det tillslut. Visst är det naturen och livets gång att gå genom sådana saker men det är ändå otroligt jättejobbigt...

Jag hade en ponny på foder i 8 - 9 månader. Hon hette Piece of Cake och det var tack vare Ulrica Jernström som jag fick ta henne på foder. Hon var en underbar liten pigg C - ponny som alltid var glad över att se en. I början när vi hade henne åt hon nästan ingenting men sedan dag efter dag började hon äta mer och mer. Vi hopptränade för Daniel Svensson och hade glada dagar. Jag och Ulrica var med varandra varenda dag i stallet. Sen började mina ben växa mer och mer och mer. Mot vårkanten började jag, mamma och pappa leta efter en egen ponny till mig då dom tyckte att jag klarade av detta väldigt bra.

Mamma och jag åkte till Göteborg och hittade Smedhults Zeta en kall helg i Mars. Jag fick provrida både lördag och söndag och jag kommer ihåg att jag hade så dåligt samvete mot Philippa, som hade Zeta. Man märke att de båda verkligen älskade varandra. Helgen efter det åkte vi till Göteborg igen, då var även pappa med, och hämtade hem Zeta till oss. Det var sjukt jobbigt då alla försökte hålla sig för gråt och vi var ledsna för deras skull men samtidigt glada för det måste ju betyda att vi hade fått med oss en helt underbar ponny. Och det hade vi verkligen fått!

I ungefär ett år hade jag Zeta hos mig och det kändes som hela livet. Min underbara kompis! Bättre kompis får man leta efter. Jag fotade massor och skickade till Philippa, ville visa att vi tog så bra hand om henne så. Sen en dag när jag är ute och skrittar så börjar hon plötsligt halta. Vi var ungefär 400 meter från stallet och där var hon inte halt så jag trodde att hon hade fått en sten eller så i hoven. Men inte det, inte. Jag hoppade av och fortsatte gå, hon haltade inge mer men jag gick tillbaka till stallet.

Dagen efter var hennes ben lika stor som en fotboll och man kunde steka ägg på det, så fruktansvärt varmt. Vi kylde, kylde, kylde men värmen var fortfarande kvar. Mamma bokade tid på kliniken så vi åkte dit några dagar senare. Lilla Zeta var inte så snäll på kliniken men det hon gjorde gjorde hon tamigtusan rätt i. Dom var faktiskt väldigt dumma, jag sa att dom absolut inte fick bremsa henne i öronen eller så och där stod lilla Zeta med 3 dubbla doser lugnande i kroppen, 8 veterinärer plus mamma och pappa. Jag stod och grät, grät, grät. Sa att hon var duktig och duktig och grät ännu mer. Ändå attackerade hon veterinärerna hela tiden. De skrev på pappren att hon var en fara för personalen och allt skulle få läka med en annan medicin istället.

Min lilla kicka, jag saknar dig så...