tainted
Min hjärna är förstörd, tankarna är spridda och jag vet inte vad det är jag ser framför mig. Jag har ett mål, jag har flera mål med livet men jag vill dit nu, jag vill att tiden ska gå snabbare. Men när jag sitter där gammal och har lyckats med det jag vill så kommer jag ångra att jag hade så bråttom genom livet. Fast jag är en stressad människa i huvudet, även om jag inte är det fysiskt. Jag vill väldigt mycket, hela tiden och har inget tålamod. Förstår jag inte ett ord på engelskan eller ett mattetal på matten så kastar jag bara allt och går därifrån. Ändå vet jag vad det är jag vill. Det har jag alltid vetat, innerst inne.
Just nu känns det som att jag bara flyr från allt. Jag vill inte sitta i skolan och lyssna och lyssna och lyssna. Jag vill iväg och upptäcka jordens alla ytor, jag vill åka hem och lägga mig under täcket och bara vara ensam. Irritationen på folk kommer allt snabbare nu när jag inte sover ordentligt. Matvanorna blir sämre och det börjar bli Höst. Jag vill vara med vänner men känner mig stressad och instängd. Sen klagar folk på att jag bara är med Cricke hela tiden osv, men jag är trygg med honom. Jag tycker om alla mina vänner otroligt mycket och uppskattar dom till tusen men när jag är stressad över allt som händer, bara vill vara ensam eller flyga härifrån - då är jag ingen rolig kompis. Jag vet om det och försöker bättra mig, genom att säga "Nu vill jag vara själv".
Men när jag väl kommer hem kryper jag aldrig ner under täcket. Jag hamnar oftast med en penna i ena handen och mitt block i andra. Sätter mig ner och skriver, skriver, skriver. Vad skriver jag då? Ja, allt möjligt. Mellan himmel och jord, fåglar och maskar. Men det där att krypa under täcket och inte sticka fram igen förrän man känner lugnet komma. Det finns inte! Men vad, vad är det jag vill då? Jag försöker bara fly från allt, komma hem så snabbt som möjligt, men vad är det jag gör hemma då? Vad är det som gör mig lugn med musiken, hundarna och mitt trygga rum hemma på min trygga gata i mitt trygga mysiga stora hus?
Just nu känns det som att jag bara flyr från allt. Jag vill inte sitta i skolan och lyssna och lyssna och lyssna. Jag vill iväg och upptäcka jordens alla ytor, jag vill åka hem och lägga mig under täcket och bara vara ensam. Irritationen på folk kommer allt snabbare nu när jag inte sover ordentligt. Matvanorna blir sämre och det börjar bli Höst. Jag vill vara med vänner men känner mig stressad och instängd. Sen klagar folk på att jag bara är med Cricke hela tiden osv, men jag är trygg med honom. Jag tycker om alla mina vänner otroligt mycket och uppskattar dom till tusen men när jag är stressad över allt som händer, bara vill vara ensam eller flyga härifrån - då är jag ingen rolig kompis. Jag vet om det och försöker bättra mig, genom att säga "Nu vill jag vara själv".
Men när jag väl kommer hem kryper jag aldrig ner under täcket. Jag hamnar oftast med en penna i ena handen och mitt block i andra. Sätter mig ner och skriver, skriver, skriver. Vad skriver jag då? Ja, allt möjligt. Mellan himmel och jord, fåglar och maskar. Men det där att krypa under täcket och inte sticka fram igen förrän man känner lugnet komma. Det finns inte! Men vad, vad är det jag vill då? Jag försöker bara fly från allt, komma hem så snabbt som möjligt, men vad är det jag gör hemma då? Vad är det som gör mig lugn med musiken, hundarna och mitt trygga rum hemma på min trygga gata i mitt trygga mysiga stora hus?
Kommentarer
Trackback
