Träningen igår gick verkligen jättebra, så himla kul att komma igång igen efter Machos rygg vila. Längtar tills torsdag då de är hoppträning..

Igår kväll såg mamma och jag på filmen "Flicka". Haha, hela filmen satt jag och stor bölade som en gammal tant. Filmen förklarade så mycket om Zeta och mig, jag blev så påmind, fyfan vad jag saknar henne... Det gör ont bara jag tänker på det. Såklart fick ju filmen mig att tänka på Zeta och när man väl börjar låta tårarna falla och tankarna har börjat vandra bortåt finns det inget stopp. Man får ta någonting och sen låta sömnen komma ikapp en. Jag tror att mamma också tänkte på mig och Zeta när vi såg filmen, eller kanske hur det skulle vara att förlora något utav sina barn.


Jag saknar känslan av frihet så otroligt mycket, jag saknar mina och Zetas barbacka turer i full galopp på ängarna, jag saknar allt med Zeta, hela tiden. Jag saknar mitt hjärta, mitt liv. Jag har aldrig saknat såhär förut. Aldrig..