Jag har precis duschat och ska snart åka tillbaka till Örebro. Lyssnar på en skiva som min storebror har bränt och jag inser hur olika vi är egentligen. Samtidigt som vi är väldigt lika! Jaja, orka gå in på det. Vissa låtar får man flashbacks med och man tänker på gamla tider. Både härliga och mindre bra. Nostalgisk borde vara mitt mellan namn.


Ser fram mot en två timmars bilresa med pappsen, vi har så roligt tillsammans och det är mysigt att hinna umgås lite eftersom vi knappt gör det nu för tiden. Imorgon ska jag till skolan för första gången på tio hela dagar. Puuh. Startar dagen med utvecklingssamtal och jag är ju dum ibland, har dubbelbokat imorgonbitti då jag skulle till sjukgymnasten samma tid så får inte glömma att fixa det på något sätt imorgonbitti.



Maya fyller år imorgon, 18 hela år och jag hoppas hon får en härlig dag :)

Som så många gånger förut har du besökt mitt huvud och stört mina tankar, känslor och gått mig genom själen. Jag förstår inte vad du gör eller hur du lyckas men du förstör någonting varje gång och någonting inom mig dör. Du tänder en eld som bränner sönder mitt hjärta, det tar lång tid för elden att släckas och det gör så ont. Jag orkar inte ens ha dig inom mig ändå så kommer du tillbaka och tillbaka och tillbaka hela tiden. Du förstör mitt liv och jag orkar inte ha dig här. Jag orkar inte, jag är för orkelös för att jaga iväg dig. Du har vunnit. Igen.

Vi har haft mycket i skolan den senaste tiden och det känns som att det aldrig ska ta slut. Nu har vi ett break med en lång ledig helg - utan plugg! Det är helt sanslöst härligt och jag känner mig helt konstig då det känns som jag borde plugga egentligen. Ångesten sitter i även fast den borde lossna nu.


Jag kämpar på med mitt ben, ibland gör det ont men oftast är det rätt smärtfritt. Det är jobbigst psykiskt. Att kunna gå, simma, utföra sjukgymnastik, gymma och kunna klara sig själv (utan de dumma kryckorna & gipset) är en otroligt stor lättnad. Det dröjer nog inte länge innan jag kan börja köra spinning och springa lite lätta rundor också. Det är en befrielse som inte går att förklara - MEN... Det blir också jobbigare psykiskt för när jag känner mig såhär pass frisk och rörlig vill jag ju bara upp på hästryggen och träna gärnet igen! Tyvärr är det en förbjuden regel fram till Juni... Panik. Jag rider nog om några veckor, skulle jag tro om jag känner mig själv rätt.


Gissa går riktigt bra nu, eller hur man säger i hundvärlden ;) van från hästvärlden. Hon blir bättre och bättre för varje dag när jag är hemma. Varje träning med Jill utvecklas hon mer och mer. Det är riktigt roligt att jag har fått en så pass fin, lyhörd och villig hund att jobba med framöver. Det är tråkigt nu när hon bor hemma i Sthlm bara och jag inte kan ha henne hos mig pga. olika anledningar.. Det blir träning på helgerna och loven. Vi har en fin framtid tillsammans hoppas jag!


Jag är riktigt trött från den här veckan som varit och ska krypa till kojs nu. Njuta av ensamheten och tagga lite inför kommande helg som nog kommer bli fantastiskt rolig.

/Madeleine